En hållbar arbetsmiljö skapas på två sätt; dels genom att utreda och åtgärda negativa händelser – som anmälningar om kränkande beteende – dels genom ett långsiktigt förebyggande arbete där risker identifieras och lösningar utvecklas för att stärka arbetsmiljön.
Att bemöta varandra med respekt och en god ton är ett gemensamt ansvar. Samtidigt har arbetsgivaren en nyckelroll i att tidigt upptäcka, förhindra och hantera diskriminering, trakasserier och kränkande behandling. När arbetsgivare tar det ansvaret på allvar läggs grunden för en trygg, inkluderande och framgångsrik organisation.
Faktaundersökning – en strukturerad väg till klarhet (Fördjupad utredning)
Misstankar om kränkande särbehandling, mobbning eller trakasserier på arbetsplatsen ställer höga krav på hur organisationen agerar. För att kunna hantera situationen på ett rättssäkert och professionellt sätt krävs en metod som är både strukturerad och objektiv.
Faktaundersökning är en etablerad utredningsmetod framtagen av forskarna Helge Hoel och Ståle Einarsen. Genom en noggrann och systematisk process fokuserar metoden på att fastställa vad som faktiskt har hänt – inte vad som upplevts, antagits eller tolkats.
Förbedömning
Att utreda kränkande särbehandling kan vara både krävande och kostsamt för arbetsgivare och berörda medarbetare. Anmälningar är ofta otydliga och bristfälliga, vilket försvårar arbetsgivarens möjlighet att fatta beslut om hur ärendet bör hanteras och vilka delar som behöver vidare utredning. Tjänsten “Förbedömning” är utvecklad för att klargöra anklagelserna och ge ett bättre underlag för hur ärendet ska hanteras.
01
02
03
04
Enligt AFS 2015:4 är kränkande särbehandling återkommande eller allvarliga handlingar som riktas mot en person på ett sätt som kan leda till ohälsa eller utestängning från gemenskapen på arbetsplatsen. Det kan till exempel handla om utfrysning, förlöjligande kommentarer, förolämpningar eller att systematiskt undanhålla information.
Ja. Enligt arbetsmiljölagstiftningen måste arbetsgivaren både förebygga och hantera kränkande särbehandling. Det innebär att utreda, stoppa och åtgärda situationen.
Kortfattat: kränkande särbehandling är det begrepp som används i arbetsmiljösammanhang. Mobbning kan ses som en form av upprepad kränkande särbehandling. Trakasserier regleras även i diskrimineringslagen, när de har koppling till diskrimineringsgrunder.
Ja. Enligt AFS 2015:4 ska det finnas tydliga rutiner för hur fall av kränkande särbehandling hanteras, så att alla i organisationen vet vart de ska vända sig och hur ärenden utreds.
Det är alltid arbetsgivaren som har ansvaret. Men frågan är: ska man utreda själv eller ta hjälp? En intern utredning kan fungera om man har utbildad personal och tydliga rutiner. Men i känsliga ärenden, eller när det gäller höga chefer, är en extern part ofta det bästa alternativet – både för saklighetens och för arbetsklimatets skull.
Bristande hantering kan leda till ohälsa, försämrad arbetsmiljö, förlorat förtroende och i värsta fall juridiska påföljder. Arbetsmiljöverket kan också ingripa vid bristande rutiner.
Så snart misstanke eller anmälan finns. AFS 2015:4 är tydlig med att arbetsgivaren ska agera skyndsamt för att minska risken för ohälsa och fördjupade konflikter.
Nej. Alla konflikter är inte kränkande särbehandling. Men konflikter kan utvecklas till kränkande särbehandling om de inte hanteras i tid.